Mobilambivalens

Istället för att göra det jag borde, alltså plugga till min tenta på fredag, sitter jag och drömmer om en ny mobiltelefon. Jag vill ha en flashig sak med bra kamera och självklart blixt/fotolampa, snygg design, touch screen, snabbt och enkelt gränssnitt, w-lan, musik- och videospelare... ja, rubbet. Problemet är att det inte finns någon sådan som är helt perfekt. Man måste alltid avstå en eller ett par funktioner. Varför är det så? Har jag för höga förväntningar på min framtida lur?

Alla mobiltidningstester jag läst hittar alltid major fel på telefonerna. Varför kan inte tillverkarna få det att funka på ett vettigt sätt? Jag inser ju förstås att det inte är helt enkelt att bygga en mobiltelefon med tanke på storleken och den mängd teknik man ska ha in i den men det konstiga är att alla tillverkarna lyckas göra olika saker bra. Därmed måste det ju finnas åtminstone en liten möjlighet att dessa funktioner ska kunna samsas ihop. Eller?

För närvarande har jag en mycket basic telefon från SonyEricsson (på bilden). Man kan ringa med den och till nöds skicka SMS. Jo, jag kan lyssna på radio också. Den är så enkel att den faktiskt blir svår.

Det är alltså dags för en ny. Helt klart. Frågan är ju bara vilken modell. Kärleken propagerar fortfarande för sin iPhone men jag är inte övertygad om att den är bäst. Dock verkar den vara det enda vettiga alternativet om man vill undvika trasslet med Windows Mobile. Och det vill jag ju. 

Modern har skaffat sig en ny alldeles nyligen. En HTC Touch Pro vilket har visat sig vara en mycket krånglig och lite halvjobbig bit teknik. Så en sådan vill jag inte ha. 

Hjälp mig nu, vad ska jag ha för något?