Det var då (SJ)älva...

...f-n! Att det ska vara så svårt att bedriva tågtrafik. Jag har klagat lite förut när det varit förseningar och jobbigt folk ombord men nu har det spårat ut på riktigt. No pun intended.

Hela våren och halva hösten har logistiken fungerat hyfsat och det har gått relativt smärtfritt men de senaste tre veckorna har det hänt något. Jag vet inte vad men nu går inte ett enda tåg som det ska. Vad är grejen? Häromdagen tog det Kärleken tre timmar till jobbet enkel väg. En resa som ska ta halva tiden. Själv blev jag bara drygt en timme sen. Idag var jag så nöjd för att tåget gick som det skulle från Västerås, det var inte tre miljoner människor som skulle med så alla fick plats och kupén var relativt tyst förutom två icke-pendlare som tyckte tystnaden var jobbig och var tvungna att fylla tomrummet med sina egna röster. Efter Enköping hade jag tänkt be dem hålla snattran men vi kom aldrig dit. Tåget gick nämligen sönder på stationen i Enköping. De körde någon form av trouble shooting en kvart, blinkade med alla lampor och testade dörrar och hydralik och sånt men de kom ingen vart med det. Tåget strejkade så vi fick gå ur och ta nästa tåg. 

Det tåget var självklart lite sent och det var sjukt kallt på perrongen. Givetvis var det fullt också så det utbröt ett mindre krig om att ta sig ombord först. Vassa armbågar som jag har lyckades jag roffa åt mig en plats men hela vagnen var full av folk som fick stå. Kontentan blev en timme och en kvarts försening. Både jag och Kärleken får gliringar om att flytta. Vi får se hur det blir med det.

För övrigt vill jag ställa en öppen fråga. Vad är ett signalfel? Och varför är det en sån big deal? För de där signalfelen inträffar ständigt. Är inte det ett tecken på att systemet är lite skakigt och borde bytas ut?