Det var ingen stor grupp som dök upp, bara en 6-8 personer, och de var inte så uthålliga. De stod och vrålade i en tio minuter bara. Tydligen har vi ett läkemedelsbolag i huset och dessa protesterande ungdomar dyker upp med viss regelbundenhet en gång i månaden. På skyltarna hade de kreativt skrivit: "Rädda djuren -forskarna i buren" och "Djurförsök är en vetenskaplig bluff."
Eftersom jag är den jag är, smet jag ut och tog en bild på dem. Det var mörkt ute och de stod inte still varför kvaliteten på bilden är lite dålig. Jag undrade först om de skulle bli våldsamma men de backade lite när jag sa att jag jobbade på reklambyrå. Ett läskigt ord för dem kanske.
Som alltid undrar jag vad dessa unga aktivister vill uppnå med sitt ändlösa vrålande. Det är ju knappast så att de på något märkbart sätt påverkar läkemedelsbolagen att sluta använda djurförsök. Det måste finnas mer konstruktiva sätt att göra sin röst hörd. Jag undrar om dessa grupper skulle kunna tänka sig att arbeta mer seriöst och mindre militant med PR. Säg att de får in helsidor i rikstäckande media som DN, Svd och liknande där de sakligt lägger fram sina argument. Som det är nu blir de ju bara avfärdade som nuisance. Jag tror att de skulle få bättre gehör för sin sak då. Men onekligen livar de upp en tisdagseftermiddag, helt klart.
Inlägg
Men, så funkar det så käckt att du skriver om dem i din blogg vilket ger de lite lite mer PR och nu läser jag om detta. Jag får helt plötsligt reda på att det finns ett läkemedelsföretag som utför djurförsök i fastigheten där du jobbar. Min oerhörda medkänsla för dessa djur samt min näsa för PR får mig att ta upp kampen. Jag startar en viral kampanj på facebook där jag sprider ut dessa ungdomars budskap, när den fått tillräcklig med digital uppmärksamhet skriver jag på debattsidorna i Sveriges största dagstidningar och efter det så tvingas läkemedelsföretaget försvara sig, och en kort tid därefter så kursar dem, då allmänheten inte längre vill stödja deras produkter.
SvaraRaderaDu ser, inte så dumt att protestera utanför ditt kontor ändå?! ;-)
Hmm, ja. I den bemärkelsen har du ju förstås rätt. De får uppmärksamhet för sin sak här på min blogg. Däremot får de inte i någon större utsträckning fört fram sina argument. Allt de fick med var allehanda kontruktiva slagord och ramsor. Sedan krävs det att du faktiskt startar ytterligare en djurrättsgrupp på Facebook, att den i tävlan med alla andra får uppmärksamhet och att den uppmärksammas så mycket och får ett sådant genomslag att läkemedelsbolagen ändrar sina forskningsmetoder. Då kan vi ju börja snacka men tills dess att det händer håller jag det för hihglu unlikely. Dessutom missade de ivriga små ungdomarna en tämligen viktig sak i marknadsföringssammanhang. Det fanns ingen tydlig avsändare så vi vet inte vilken grupp vi ska uppmärksamma.
SvaraRadera...highly ska det stå där i nedre mitten...
SvaraRaderaJag ska ta det som mitt personliga mission att boosta de där, vilka de nu är...
SvaraRaderaFast det kanske är just slutsatserna i ditt inlägg som gör att det är du som jobbar på en reklambyrå och inte demonstranterna =).
SvaraRaderaHur hade du tänkt att de ska få in helsidor i DN? De jobbar i motvind. Unga, arga och INGA kontakter. Framförallt finns det inga företag som har ekonomiska intressen i ämnet och kan skjuta in pengar. Tror tyvärr att skrika är enda sättet för dom att synas. Som CJ kommenterade, det funkar ju dessutom.
Bra blogg föresten!
Jag är inte så säker på att de helt saknar kontakter. Problemet som jag ser det är att de inte paketerar sitt budskap så att den breda massan förmår att ta till sig det. Jag undrar om det inte finns journalister som skulle nappa på idéen om affärsmässiga djurrättsförsvarare.
SvaraRaderaKul att du gillar bloggen!